Godmorgon.
Nej dålig morgon igen! Hur bär jag mig åt?

Jag börjar undra hur det skulle vara att alltid vara frisk och kry. Att slippa missa en massa och att måste åka iväg för att kolla upp sig. Hur det är att vakna på morgonen bara genom att klockan ringer och sen må som bäst. Hur är det för er när ni är som tröttast och går ni alltid med denna konstiga känsla i kropp och huvud? Att för det mesta känna sig trött gör sig inge bra i min kropp. Jag rör på mig. När jag ligger lågt kan jag inte... Och nu när jag ligger högt måste jag, men får inte. Jag kan tala om att den känslan som funnits i min kropp de senaste veckorna är det värsta jag varit med om. Tänk dig att du försöker stå stilla men kroppen skakar och du känner hur hjärtat slår dubbelt så fort under tröjan. Det är farligt att svänga så fort som jag gör och jag hoppas att medicineringen kommer i balans snart igen.... Trött på att känna mig helt lost i mig själv.