Sitter här i mörkret med hockeyn i rummet brevid. Jag sitter och sjunger litegranna på låten som jag ska sjunga imorgon.. Jag känner att det är så viktigt att kunna den bättre än bäst.. Ska träffa Christer imorgon halv ett för att kolla tonart.. Måste väl snart lägga mig ändå så rösten får vila upp sig. Som en bro. Det är egentligen aldrig kul att sjunga på begravningar. Men det är svårt att säga nej när man vet hur glad de blir över att man kan ställa upp. Och sjunga är ju livet. Så jag får se det så.. Varit ute och sladdat sönder allt som finns.. Tack för en myspys kväll!
& på torsdag kommer Jesper hem, gud så jag längtar.. Känns inte som man hinner umgås när de jämt är fest, och en massa bilåkande.. Vill ha en lugn stund med mitt hjärta. Över mörka vatten..